shortstoryblog

Jag satt på Nialls rygg och han gick längst strandkanten. Plötsligt spelas bilden upp när jag och Martin hade gjort samma sak för drygt ett år sedan.  Den perfekta dagen, på badstranden några mil från min hemstad, Örnsköldsvik. Jag minns doften av sanden, ljudet av vågorna och hur mycket jag älskade Martin. Allt det slog tillbaka. jag kände hur mitt grepp lossnade om Nialls axlar. Plötsligt låg jag i vattnet, dyblöt. Bredvid mig hade jag en minst lika blöt Niall. ”what are you doing?” med ett väldigt förvånad ansiktsuttryck tittade jag på Niall, som såg minst lika förvånad ut tillbaka. ”Me? Its your fault” försiktigt lyfte jag upp handen över vattenytan och utan att Niall hann reagera skvätte jag ner han med vattnet. ”you are so dead now” jag reste mig upp och började springa, så snabbt som mina ben kunde röra på sig. Det tog inte så lång tid innan han var ikapp mig och drog ner mig i vattnet igen. ”And what did you think with now? I don’t have any other clothes” hans skratt dog ut när jag sa de.  I’m sorry, but we are soon there. You can borrow from me” låna av han? Nu gick min hjärna på högvarv. Skulle vi inte gå och äta? ”my thought was that we go home to me and eat, I just live 500 meters from here.” Han pekade på ett av de stora fina husen vid strandkanten. Jag satt i vattnet och bara gapade. ”are you coming?” innan jag ens an svara drog han upp mig på hans axel och började gå.

Han fiskade fram en nyckel ur fickan och låste upp dörren.  På andra sidan dörren väntade en stor och mäktig hall.  ”if you wait here so can I get some clodes” Niall försvann upp för trappen. Jag tog av mig mina skor och kollade mig runt i huset. Det var enormt. Jag gick runt och gapade medan jag kollade på alla saker. Det var så vackert, det var precis som mitt drömhus skulle se ut. Jag hörde hur Niall gick ned för tappen. Jag vände mig om när han gick in i köket där jag stod. ”do you live here alone?” jag hade fortfarande hakan nere vid fötterna. ”no, me and my friends live here.” han sträckte fram en hög med kläder ”here have you some clodes you can barrow” jag tog emot kläderna och gick mot toan för att bytta ut min blöta kläder mot de torra.

Jag återvände till köket där han stod och kollade på innehållet i kylskåpet ”what do you want to eat?” jag gick med bestämda steg mot Niall medan jag torkade håret med handuken han hade lånat till mig. När jag kom fram så böjde jag mig ner och kröp under armen som han höll fast kylskåpsdörren med. jag ställde mig framför honom.  ”ehm, we can...” jag tittade på allt han hade. Det var som någon hade lagt en Engorgio besvärjelse på kylen. Det fanns mycket mer mat i den än vad jag någonsin kunde ha gissat på. Jag vände mig om och granskade Niall från topp till tå flera gånger. ”what?” hela han såg ut som ett frågetecken. ”it’s just…” jag harklade mig ”how can you eat so much without getting fat?” jag sänkte blicken och tittade ner på mina fötter. Mina kinder hade börjat få en rosa nyans. Det kändes som jag skulle skämmas till döds där jag stod. Försiktigt lyfte jag upp huvudet för att se hur han hade reagerat på det jag hade sagt. När jag tittade in i hans ögon började han skratta. ”I have my methods” när han sa det sista blinkade han med ena ögat. Jag kunde inte låta bli att skratta själv.  ”so what do you wanna eat?” jag vände mig om igen för att kunna bestämma mig om vad vi kunde hitta på. ”ehm, i don’t know” han släppte handen från kylskåpsdörren och sträckte sig mot mjölken, ”how about pancakes?”